Historik och grundaren

 

 

Kort historik

1879 grundades The First Church of Christ, Scientist, i Boston, Massachusetts, USA, ”till åminnelse av vår Mästares ord och gärningar, vilken kyrka skulle återställa den ursprungliga kristendomen och dess förlorade element, helandet.” (Handbok för Moderkyrkan, sid. 17). Denna kyrka hade något av den puritanska modellen genom sin frånvaro av ritualer och med tonvikt på ett inre engagemang snarare än yttre symboler.

I dag har denna Moderkyrka grenkyrkor och medlemmar på 5 kontinenter. Den ger lika status åt män och kvinnor. Församlingarna i de olika länderna har en demokratisk styrelseform, det är medlemmarna som tillsammans fattar beslut, väljer befattningshavarna och utformar sina egna stadgar. Alla har rätt att bli valda och ingen upphöjs till ”ledare”.

Till Sverige kom KV genom svenskar som varit i USA strax efter sekelskiftet (1903, 1904). Man började organisera sig omkring 1908. På den tiden fanns det ingen religionsfrihet i Sverige. Genom Kungens resolution 1913 blev samfundet i Stockholm erkänt som ett kristet trossamfund med rätt till fri religionsutövning i Sverige. 1920 erhöll samfundet även tillstånd att i sin söndagsskola undervisa barn som tillhörde Svenska Kyrkan. Församlingar finns i dag i Stockholm och Malmö. Dessutom finns studieanslutna i olika delar av landet.

Grundaren Mary Baker Eddy  (1821-1910)

Mary Baker Eddys föräldrar, Mark och Abigail Baker, var djupt religiösa människor och mycket uppskattade i sitt samhälle i New Hampshire, USA. Fadern var strikt kalvinist, en nära vän till traktens präster, ledamot av kommunstyrelsen och kyrkans diakon.

Mary delade sin fars förkärlek för teologiska resonemang men avvisade samtidigt vad hon senare kallade hans ”obarmhärtiga teologi”. Som tonåring förklarade hon sig oförmögen att acceptera tanken, att Gud skulle ha förordnat att endast en utvald liten skara skulle frälsas, medan resten av människosläktet skulle utlämnas till evigt straff.

Viktigt för hennes utveckling var hennes nära kontakt med en rad prominenta präster som understödde hennes rannsakande och kritiska ställningstagande. Som vuxen skrev hon: ”Alltifrån min tidiga barndom drevs jag av en hunger och törst efter de ting som tillhörde Gud – en längtan efter något högre och bättre än materien och skilt från den – att ivrigt söka kunskapen om Gud såsom den enda stora och alltid närvarande befrielsen från mänsklig nöd.” (Återblick och Inblick s. 31)

Första delen av hennes liv som vuxen präglades av tragedier och svåra mänskliga förluster. Hon var kroniskt sjuk och sängliggande under långa perioder. Hennes sökande efter hälsa under dessa år omfattade inte endast medicinsk behandling utan även homeopati och behandling genom Phineas P. Quimby, en välkänd healer som använde sig av suggestion.Under hans behandling förbättrades hennes tillstånd till en början, men inom ett år fick hon återfall. Förbättringen hade inte varit permanent.

Hon forskade i olika helandemetoder. I en tid då psykologin ännu inte var etablerad, kom hon så småningom genom iakttagelse och experiment fram till att sjukdomar har mentala orsaker, i främsta rummet sådana som inre konflikter, fruktan, hat, avund, bitterhet och andra destruktiva attityder och känslor. Hon blev pionjär på detta område.

Hon kom också att förstå den stora skillnaden mellan manipulativa mentala metoder som t.ex. Quimbys – vilka var grundade på suggestion och mänsklig viljekraft – och den typ av kristet helande som är fast förankrad i ödmjuk bön och själslig pånyttfödelse, i en inre omdaning som förändrar människans destruktiva attityder, värderingar och beteende.

När hon såg detta klart tog hon bestämt avstånd från varje form av mänsklig manipulation, suggestion, användning av viljekraft och hypnotisk påverkan. Detta blev också kännetecknande för det trossamfund som hon senare kom att grunda.

Hon var djupt intresserad av samhällets frågor och problem, särskilt av nykterhetsrörelsen och slaveriets avskaffande, och hon skrev artiklar för olika publikationer i dessa och andra viktiga frågor.

Den centrala händelsen i hennes andliga utveckling ägde rum 1866. Hon föll på den isbelagda gatan och ådrog sig svåra inre skador. Hennes vänner trodde inte att hon skulle överleva. Men hon bad om sin Bibel, och medan hon läste om ett av Jesu helanden fick hon en glimt av andliga sanningar – om människans i grunden andliga natur och hennes andliga ursprung. Den inspiration hon fick var så stark att hon fick ett ögonblickligt helande. Detta gav henne en övertygelse om att hon hade fått se innebörden i Jesu liv och lära klarare än förut. Samtidigt var det början till att hennes livslånga fysiska problem gav vika för bättre hälsa.

Hon hade kommit fram till att de gärningar Kristus Jesus utförde inte var oförklarliga ”mirakel” som satte den naturliga ordningen ur funktion; de var tvärtom bevis för den ständiga närvaron av en inre, andlig ordning som är det ursprungliga, naturliga och uttryck för livets andliga Grund – gudomlig Kärlek.

Den nu följande intensiva utforskningen av Bibeln övertygade henne om att helande var en naturlig del av det kristna livet i urkristendomen. Under mer än trehundra år efter Jesus hade de kristna såsom hans efterföljare helat på andlig väg. Kristet helande, så som hon kom att förstå det, var resultatet av andligt uppvaknande genom bön, som återförenar människan med den ursprungliga ordningen och därigenom med inre balans och frid – med egenskaper som även ger kroppens funktioner balans.

Som hon såg det, skulle ett återupplivande av sådant helande i kyrkorna även medföra en förnyad övertygelse om Guds omedelbara närhet och kraft.

Hennes tankegångar väckte stort intresse. 1875 utkom den första upplagan av hennes främsta verk Vetenskap och hälsa med nyckel till Skriften, i vilket hon hade nedtecknat vad hon kommit fram till under flera år av intensivt forskande i Bibeln.

Hennes verksamheter under denna period och framöver var skiftande: hon bevisade sin lära genom att hela svårt sjuka, hon undervisade, höll offentliga föredrag, författade, grundade fyra tidskrifter och tjänstgjorde som vald pastor i församlingen i Boston.

Rörelsen upplevde en storskalig tillväxt. Den fick också möta missuppfattning och polemik. Många, som totalt missupfattade KV, betraktade den som en variant av de olika självhjälpsmetoder och framgångsfilosofier som uppträdde på denna tid. I motsats till dessa betonade M.B. Eddy de traditionella kristna grundtankarna om själslig pånyttfödelse och omdaning samt vikten av att återupprätta en levande kontakt med Gud – med gudomlig Ande och Kärlek. Detta såg hon som den sanna källan till varaktiga konfliktlösningar. Dessutom betonade hon att Sanningen bör sökas för Sanningens skull.

År 1908 grundade hon den internationella, dagliga tidningen The Christian Science Monitor, som engagerar sig i samhällelig etik och är internationellt känd för sin sobra, balanserade rapportering och djuplodande analys av världens problem. Detta var hennes sista projekt innan hon gick bort  två år senare, i sitt nittionde år.

 

Hemsidans sponsor:  Kristen Vetenskaps kyrka i Stockholm